Mathias "Bissen" Larsson var rörd till tårar över den uppslutningen som var för årets Bissen Brainwalk promenad i Köping. Över 4000 personer deltog och promenerade för hjärnforskningen. Köpingsborna samlades på torget lång innan starten i vårsolen och njöt av dagen. Bissen tog täten som vanligt i år eskorterad av polisen. Det tog lång stund innan havet av människor hade passerat gågatan. Efter avslutad promenad fanns det bröd och soppa till alla som ville.

Bissen Brainwalkgalan i år gick av stapeln den 15 april i Folkets park. Insamlingsfonden delade ut 1 miljon kronor till Hjärnforskningen till tre forskare. Marika Eriksson var konfrencier och guidade oss genom kvällen. Bissen och Emma delade ut "Guldsteget" ett pris som går till någon eller några som bidrar till Insamlingsfonden Bissen Brainwalk, i år gick priset till Köping - alla som bor och verkar i Köping.

Köpingsveckan med promenad, Zumba, auktioner samt galan samlade in fantastiska 327 000 kr!

Tack till alla som bidrog! #iårärvioslagbara

Här nedan presenteras de tre forskare som får dela på den miljon som Insamlingsfonden Bissen Brainwalk delar ut i samband med Bissen Brainwalk-galan den 15 april 2016.

De tre stipendiaterna har valts ut av fondens styrelse bland de 15 som nominerats av Institutionen för neurovetenskap och enheten för neurokirurgi, Uppsala universitet.

Det är med väldigt stor glädje vi kan stötta dem i deras forskning.

Elisabeth Ronne Engström, adjungerad professor vid Institutionen för neurovetenskap och enheten för neurokirurgi, Uppsala universitet har tilldelats medel från Bissen Brainwalk för studier av mätning av uppmärksamhet och uttröttbarhet efter subarachnoidalblödning.

En blödning från ett aneurysm i hjärnan, subarachnoidalblödning, är en strokesjukdom som drabbar yngre personer. Dessa personer får ofta en försämrad livskvalitet och svårigheter att återvända till sitt tidigare arbete. Ett vanligt problem är den uttröttbarhet som drabbar många. Ett annat stort problem är nedsatt stresstålighet vilket kan yttra sig som svårigheter att sålla intryck och att kunna fungera i stökiga miljöer. Det är ett mångfacetterat problem, ibland även med en psykiatrisk pålagring såsom posttraumatisk stress och depression. Dessa restsymptom liknar den "hjärntrötthet" som man kan drabbas av vid en rad andra tillstånd, såsom skallskada eller infektioner. Det är önskvärt både på individnivå och på samhällsnivå att kartlägga detta ytterligare för att kunna erbjuda bättre eftervård, rehabilitering och vid behov arbetsanpassning under en tid.

Jonathan Cedernaes, forskare vid Institutionen för neurovetenskap och enheten för funktionell farmakologi, Uppsala universitet har tilldelats medel från Bissen Brainwalk för studier om sömnens betydelse för hjärnans hälsa.

Alla behöver sömn, men idag sover många alldeles för lite. Målet för studien är att förstå hur olika typer av sömnbrist påverkar hjärnans hälsa hos friska unga individer. Allt fler studier tyder på att sömnen är viktig för hjärnans hälsa och att hjärnan rensas från gifter då vi sover. Våra och andras resultat i stället tyder på att hjärnan kan ta skada av sömnbrist, och att otillräcklig sömn kan leda till ökad risk för Alzheimers sjukdom. Frågan är dock hur olika typer av sömnbrist kan påverka detta, och om exempelvis flera nätter med måttlig sömnbrist är värre än en hel natts vakenhet.

Niklas Marklund, överläkare och professor vid Institutionen för neurovetenskap och enheten för neurokirurgi, Uppsala Universitet har tilldelats medel från Bissen Brainwalk för studier av de långtidskonsekvenser som kan drabba idrottare efter upprepade hjärnskakningar.

Niklas Marklund kan, med den för Uppsala unika PET-MR kameran, avbilda idrottare som har kvarstående besvär efter en eller flera hjärnskakningar. Det finns undersökningar som visar att vissa idrottare med mycket symptom efter en karriär med många hjärnskakningar drabbas av ett demensliknande tillstånd. I hjärnan hos dessa individer finns ökad anhopning av proteinet tau, som liknar de förändringar som ses i hjärnan hos patienter med Alzheimers sjukdom. Tidigare har dessa förändringar bara kunnat påvisas på undersökningar efter att idrottaren avlidit. Med den moderna PET-MR kameran har vi på några idrottare påvisat att även unga individer kan ha både inflammation i hjärnan och anhopning av tau, vilket är unika fynd. Anslaget från Bissen Brainwalk är helt nödvändigt för att kunna bedriva denna kostsamma forskning och studera fler idrottare. Resultaten beräknas kunna leda fram till nya behandlingsmetoder för idrottare med kvarstående besvär efter hjärnskakningar inom idrotten.

Cecilia är informatör på Institutionen för neurovetenskap och enheten för neurokirurgi, Uppsala Universitet

- Vi på Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet är väldigt tacksamma för anslagen från Bissen Brainwalk. Insamlingsfonden ”Bissen Brainwalk – till förmån för forskningen som räddar liv ” gör ett fantastiskt arbete med Mattias Bissen Larsson i spetsen, i syfte att samla in pengar till hjärnforskningen och dessa medel som har donerats till oss ska vi på Inst för neurovetenskap förvalta väl för att få ökad kunskap om hjärnans sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar.

Institutionen för neurovetenskap är en av Uppsala universitets största Institutioner både gällande forskning och undervisning. Med 45 forskargrupper täcker vi in hjärnforskning väldigt brett på olika sätt, både genom preklinisk, dvs grundforskning och klinisk forskning.

Forskningen som bedrivs är om nervsystemets normala funktion och utveckling, om de förändringar som uppstår vid sjukdomar och skador i nervsystemet, samt om nya behandlingsmöjligheter för patienter med dessa tillstånd. Även ärftliga faktorer och förvärvade tillstånd studeras som kan bidra till uppkomst av sjukdomar i nervsystemet, störningar i personlighet och beteende, säger Cecilia Yates, informatör vid Inst för neurovetenskap, Uppsala universitet.

För mer information:

Cecilia Yates, informatör, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. 018-4714771/ 0704-334801